Vad är graviditetshepatos (intrahepatisk kolestas under graviditet– ICP)?

Graviditetshepatos (ibland kallat graviditetskolestas, ICP, intrahepatisk kolestas under graviditeten, intrahepatisk gallstas eller “graviditetsklåda”) är ett tillstånd som påverkar levern, vilken hos vissa kvinnor verkar vara överkänslighet mot graviditetshormoner. Galla produceras i levern och passerar i normal fall genom gallgångarna till tarmen, där det hjälper matsmältningen. Om man har graviditetshepatos minskar gallflödet till tarmen och gallsalter byggs upp i blodet.

Huvudsymptomet är klåda, vanligtvis värre nattetid vilket kan leda till trötthet och insomningssvårigheter. Det börjar ofta på handflator och fotsulor och kan spridas till hela kroppen. En del kvinnor får så svår klåda att de kliar sig tills huden blöder. Ett mindre vanligt sätt som tillstånder yttrar sig på är gulsot. Klådan försvinner helt inom ett par veckor efter förlossningen.

 Hur konstaterar man graviditetshepatos?

Din barnmorska kommer att misstänka graviditetshepatos om du berättar att du har mycket klåda. Det finns naturligtvis andra orsaker till att huden kan klia mer än vanligt, som t ex att huden sträcks av den växande magen. Man ställer diagnosen, oftast genom blodprover, när andra möjliga orsaker uteslutits.

Den klåda som har samband medmed graviditetshepatos börjar oftast under graviditetens tio sista veckor, men det kan börja mycket tidigare. Den beskrivs av kvinnor som drabbats som konstant och ibland outhärdlig. Blodprover bör inkludera provtagning för gallsyror och leverfunktion. Om dessa prover är negativa men den gravida kvinnan fortfarande har klåda, bör proven tas om. Detta är viktigt, eftersom man känner till att kvinnor kan ha klåda en tid innan proverna visar positiva resultat för graviditetshepatos.

En ultraljudsundersökning för att undersöka om det finns gallstenar rekommenderas också, eftersom detta kan vara en orsak till att gallflödet till tarmen blockeras. Det är sällsynt med gallstenar under graviditeten, men kvinnor som utvecklar graviditetshepatos har en större tendens att få gallstenar och det är möjligt att ha både gallstenar och graviditetshepatos.

Kan graviditetshepatos skada mitt barn?

Kvinnor som har graviditetshepatos löper en ökad risk för dödfödsel (1-2%). Ingen vet helt säkert varför. Fostret kanske dör på grund av gallsyrorna, som man vet kan gå över moderkakan, eller som resultat av syrebrist (drabbar 22-33%), eventuellt orsakad av problem med moderkakan. Prematurfödsel förekommer i 60% av fallen.

Hur behandlar man graviditetshepatos?

Man använder för närvarande huvudsakligen två preparat för att behandla graviditetshepatos. Ursodeoxykolsyra verkar minska klådan och kan göra så att leverfunktionen och gallsyreresultaten återgår till det normala. Kortisonpreparat (särskilt dexametason) kan också övervägas men kräver försiktig användning.

Kvinnor som har graviditetshepatos löper högre risk att blöda mer efter förlossningen. Detta beror på att galla krävs för att absorbera K-vitamin från mat och K-vitamin hjälper blodet att koagulera .Vid vissa sjukhus ger man K-vitamin oralt varje dag tills förlossningen för att förebygga mot den lilla blödningsrisken. Det ofödda barnet får också skydd av K-vitaminet. I Sverige får också alla nyfödda en injektion av K-vitamin efter förlossningen, för att förebygga blödningar.

Det huvudsakliga målet med behandling är att minska risken för dödfödsel genom att förlösa de kvinnor som har såpass svår graviditetshepatos att detta bedöms vara en risk för barnet. Förlossningen planeras å snart som barnets lungor bedöms vara mogna. Ultraljud kan visa hur barnet växer. För närvarande bedömer man att det är bäst att sätta igång förlossningen i graviditetsvecka 35-38. Barn som föds av kvinnor med svår graviditetshepatos efter igångsättning då har goda överlevnadschanser, medan risken för dödfödsel ökar om graviditeten tillåts bli fullgången.

Kommer jag att få graviditetshepatos nästa gang jag blir gravid?

Du löper 60-80% risk att få graviditetshepatos vid påföljande graviditeter.

Vad kan jag göra för att stå ut med klådan?

Det finns inga bevis för att särskild kost hjälper, men du kan försöka äta mindre mejeriprodukter, stekt och fet mat för att minska belastningen på levern. Ät sunt och håll dig till de vanliga riktlinjerna för graviditet, undvik alkohol och drick mycket vatten.

Du kan pröva detta mot klådan:

• Kylbalsam
• Krämer med kamomill eller ringblomma
• Bär lösa bomullskläder
• Undvik varma, fuktiga miljöer

Avslappning kan vara svårt, men kan hjälpa till att göra tillvaron drägligare. Sov när du kan, eftersom klådan kan störa nattsömnen. (Följ våra sömnråd för gravida.) Försök avleda din uppmärksamhet från klådan genom att hålla dig aktiv och umgås med vänner.

Vad hander efter förlossningen?

Ditt barn kommer att behöva en injektion med K-vitamin strax efter förlossningen för att förebygga mot blödningar. Detta ges rutinmässigt till alla nyfödda barn i Sverige.

Det är mycket viktigt att du gör en efterkontroll av leverfunktionen 6-12 veckor efter förlossningen. Resultatet av denna kommer att bekräfta om diagnosen som ställdes var korrekt eller ej. Om dina värden fortfarande är onormala, behöver du remiss till en specialist.

Din läkare rekommenderar eventuellt ytterligare en undersökning för att se om du har gallstenar.

Du kan också få rådet att undvika preventivmedel som innehåller östrogen hädanefter. Prata med din barnmorska om vilka alternativ som är lämpliga. (Läs mer om preventivmedel efter förlossningen.)

Hur konstaterar man graviditetshepatos?

Din barnmorska kommer att misstänka graviditetshepatos om du berättar att du har mycket klåda. Det finns naturligtvis andra orsaker till att huden kan klia mer än vanligt, som t ex att huden sträcks av den växande magen. Man ställer diagnosen, oftast genom blodprover, när andra möjliga orsaker uteslutits.

Den klåda som har samband medmed graviditetshepatos börjar oftast under graviditetens tio sista veckor, men det kan börja mycket tidigare. Den beskrivs av kvinnor som drabbats som konstant och ibland outhärdlig. Blodprover bör inkludera provtagning för gallsyror och leverfunktion. Om dessa prover är negativa men den gravida kvinnan fortfarande har klåda, bör proven tas om. Detta är viktigt, eftersom man känner till att kvinnor kan ha klåda en tid innan proverna visar positiva resultat för graviditetshepatos.

En ultraljudsundersökning för att undersöka om det finns gallstenar rekommenderas också, eftersom detta kan vara en orsak till att gallflödet till tarmen blockeras. Det är sällsynt med gallstenar under graviditeten, men kvinnor som utvecklar graviditetshepatos har en större tendens att få gallstenar och det är möjligt att ha både gallstenar och graviditetshepatos.

Kan graviditetshepatos skada mitt barn?

Kvinnor som har graviditetshepatos löper en ökad risk för dödfödsel (1-2%). Ingen vet helt säkert varför. Fostret kanske dör på grund av gallsyrorna, som man vet kan gå över moderkakan, eller som resultat av syrebrist (drabbar 22-33%), eventuellt orsakad av problem med moderkakan. Prematurfödsel förekommer i 60% av fallen.

Hur behandlar man graviditetshepatos?

Man använder för närvarande huvudsakligen två preparat för att behandla graviditetshepatos. Ursodeoxykolsyra verkar minska klådan och kan göra så att leverfunktionen och gallsyreresultaten återgår till det normala. Kortisonpreparat (särskilt dexametason) kan också övervägas men kräver försiktig användning.

Kvinnor som har graviditetshepatos löper högre risk att blöda mer efter förlossningen. Detta beror på att galla krävs för att absorbera K-vitamin från mat och K-vitamin hjälper blodet att koagulera .Vid vissa sjukhus ger man K-vitamin oralt varje dag tills förlossningen för att förebygga mot den lilla blödningsrisken. Det ofödda barnet får också skydd av K-vitaminet. I Sverige får också alla nyfödda en injektion av K-vitamin efter förlossningen, för att förebygga blödningar.

Det huvudsakliga målet med behandling är att minska risken för dödfödsel genom att förlösa de kvinnor som har såpass svår graviditetshepatos att detta bedöms vara en risk för barnet. Förlossningen planeras å snart som barnets lungor bedöms vara mogna. Ultraljud kan visa hur barnet växer. För närvarande bedömer man att det är bäst att sätta igång förlossningen i graviditetsvecka 35-38. Barn som föds av kvinnor med svår graviditetshepatos efter igångsättning då har goda överlevnadschanser, medan risken för dödfödsel ökar om graviditeten tillåts bli fullgången.

Kommer jag att få graviditetshepatos nästa gang jag blir gravid?

Du löper 60-80% risk att få graviditetshepatos vid påföljande graviditeter.

Vad kan jag göra för att stå ut med klådan?

Det finns inga bevis för att särskild kost hjälper, men du kan försöka äta mindre mejeriprodukter, stekt och fet mat för att minska belastningen på levern. Ät sunt och håll dig till de vanliga riktlinjerna för graviditet, undvik alkohol och drick mycket vatten.

Du kan pröva detta mot klådan:

• Kylbalsam
• Krämer med kamomill eller ringblomma
• Bär lösa bomullskläder
• Undvik varma, fuktiga miljöer

Avslappning kan vara svårt, men kan hjälpa till att göra tillvaron drägligare. Sov när du kan, eftersom klådan kan störa nattsömnen. (Följ våra sömnråd för gravida.) Försök avleda din uppmärksamhet från klådan genom att hålla dig aktiv och umgås med vänner.

Vad hander efter förlossningen?

Ditt barn kommer att behöva en injektion med K-vitamin strax efter förlossningen för att förebygga mot blödningar. Detta ges rutinmässigt till alla nyfödda barn i Sverige.

Det är mycket viktigt att du gör en efterkontroll av leverfunktionen 6-12 veckor efter förlossningen. Resultatet av denna kommer att bekräfta om diagnosen som ställdes var korrekt eller ej. Om dina värden fortfarande är onormala, behöver du remiss till en specialist.

Din läkare rekommenderar eventuellt ytterligare en undersökning för att se om du har gallstenar.

Du kan också få rådet att undvika preventivmedel som innehåller östrogen hädanefter. Prata med din barnmorska om vilka alternativ som är lämpliga. (Läs mer om preventivmedel efter förlossningen.)

Reviderat i februari 2009

Skrivet för Sverige
Godkänt av BabyCenters medicinska rådgivare