Förlossningen....




Lördagen den 15/5 började precis som alla andra dagar,men slutade med att jag blev 3 barns mamma. Något jag aldrig trodde jag skulle bli den dagen.
Vi hade en arbetsam lördag och började med att fixa i ordning altanen.Min Mamma var här och hjälpte mig,medans herrn hjälpte min pappa. Under dagen kände jag mig allt mer knepig,men kunde inte sätta varken finger eller ord på vad det var. Vid 17:30 for jag,Haley och min mamma iväg till coop för att handla. Något jag absolut inte kände för när vi väl var där. Ville bara ut därifrån. Vi kom hem efter en snabbhandling och väl hemma började jag dammsuga och damma. Vid 19:40 gick vattnet mitt i hallen. Och inte ens nu kände jag några värkar. Tänkte att jaha nu blir det väl ytterligare en vecka som jag får gå så här. Men icke sa nicke. Klockan 19:50 började värkarna och dessa var inget att leka med. 20:03 ringer herrn in till förlossningen och säger att vi är på g.
Dom ville hellst skicka ambulans eftersom mina andra förlossningar gått riktigt snabbt. Men det hade tagit dubbelt så lång tid än att vi skulle köra själva. Mamma fick stanna med barnen,jag och herrn begav oss iväg och var framme 20:28 vid förlossningen. Fort gick det dock på vägen....
Där inne var vi väntade och fick gå raka vägen in i förlossningsrummet. Jag var öppen "bara" 4cm,men jag visste att dessa få cm som var kvar skulle gå fort. Men inte trodde barnmorskan detta. Men jojomen öppnade mig som jag trodde och ut kom en liten pojke kl 21:20. Allt gick för fort för både honom och mig,och hans hjärtljud gick ner snabbt. När han kom ut andades han inte,men dom fick snabbt igång honom. Hemska känsla när man inte hör sitt barn skrika det första dom gör när dom kommer ut. Men barnmorskan inbringade någon slags trygghet och jag kände mig ändå i trygga händer. Efter några min började vår lille son skrika och andas. Den känslan glömmer jag nog aldrig. Allt gick annars bra,men som sagt väldigt "snabbt".
Han har fått namnet Hampus och vägde 4110g och var 53 cm lång. Han kom 4 dagar för "tidigt" (på det datumet jag själv gissat på) och är den största av dom 3.

Vi njuter för fulla muggar av våran "nya" familjemedlem och syskonen är stormförtjusta. Och även om dom är förtjusta så är dom även smått avundsjuka. Mest Casper. Haley tar rollen som storasyster väldigt bra och hjälper mamma med lillebror nr 2. Riktigt duktig är hon....
Nu är vi inte längre 4 + hund i våran familj nu är vi 5 + hund. =)


Kommentarer
Postat av: Sandra

Grattis! Noah kom oxå sådär snabbt o de värkarna var de värsta jag varit med om. Inte ens värkarna under 1:a o 2:a förlossningen ihop slog dessa. :o Skönt att ni mår bra iaf. :) KRAM

2010-05-25 @ 10:39:23
URL: http://familjen5.se/blogg
Postat av: Ensamma mamman

Ja de är verkligen fruktansvärt när barnet inte skriker. Min son sa inte ett ljud och dom tog honom och sprang iväg med honom så fort han var ute. De var min största skräck och precis de hände. Men pappan fick följa med och läkaren stannade med mig så de var inte så allvarligt. Skönt att de gick fort även om jag kan tänka mig att de är lite chockartat när man inte riktigt hinner med. Men han är fruktansvärt söt! Kram

2010-05-25 @ 22:13:37
URL: http://mittlilla-kaos.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0